Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

I samband med introduktion av de nya digitala underbärvågssystemen på FM-bandet, har ett behov av att kunna estimera tillgängligheten för tjänster som nyttjar denna bärare uppkommit. Nya tjänster introduceras och detta har lett till ett ökat tryck från flera håll i Teracom om behov av en noggrannare täckningskarta för bl a underbärvågskanalen RDS och DARC. Exempel på tjänster som Teracom infört är Epos som innebär överföring av korrektionsdata till GPS-mottagare (dGPS) för att ge en betydligt ökad positionsnoggrannhet. Syftet med detta examensarbete är att prediktera och verifiera täckningen för underbärvågssystemet RDS på P3 och P4:s frekvenser. Valet av frekvenser beror på att det är just på dessa frekvenser som tjänsten Epos sänds ut.

Rapporten beskriver hur en ny metod för dämpning av resonanta frekvenser har utformats och implementerats. För att undersöka dämpningen måste först rumskarakteristiken mätas upp och för det har olika metoder att göra detta undersökts innan ett program för mätning och behandling av mätdatan skrivits och implementerats digitalt. Flera dämpningsfilter har skapats och testats för att få fram optimala filterparametrar. Mätmetoden har visat sig vara instabilare än i teorin och kan tänkas fungera bättre genom att lägga till ett smalt bandpassfilter för varje frekvens, ha högre volym vid inmätningen samt förändra testsignalen något. Testerna av dämpningar som gjorts har inte gett önskat resultat vilket till stor del beror på användningen av testsignal.

Föreliggande rapport är avsedd som ett examensarbete i elektroteknik (20p).Syftet med arbetet är att skapa en applikation för att finna störningar pålågspänningsnätet upp till 95kHz. Bakgrunden till arbetet kommer frånenergibolagen som vill kunna skicka datainformation direkt pålågspänningsnätet, detta vill de kunna göra med hastigheter mellan 2k ? 5kHz. Beroende på med vilken hastighet man vill skicka information kan störningar mellan givna frekvenser hindra datatransmissionen, därför är detviktigt att hitta vid vilka frekvenser störningarna uppstår så att lämpligaåtgärder kan vidtas.Grundläggande delar i applikationen är ett oscilloskop för mätning, dator medGPIB- kort för upptagning av data och LabView programvara för hantering avdata. För frekvensanalys kommer Fast Fourier Transform, FFT, att användas,varvid en grundläggande beskrivning kommer att medfölja..

Detta examensarbetet undersöker möjligheten att eliminera de amplitudtoppar som uppstår då flera sinussignaler av slumpmässiga frekvenser adderas. Det som eftersträvas är en signal innehållande flera godtyckliga frekvenser samtidigt som den bibehåller en låg Crestfaktor (eller PAPR). De metoder som tas fram implementeras sedan i en FPGA. Rapporten behandlar de metoder som undersökts både i teoretiska utvärderingar samt i en hårdvaruimplementation. Resultaten visar på att det inte finns någon enkel lösning på problemet, men att en kombination av metoder kan användas för att få en förbättring av signalens Crestfaktor.

Det svenska elnätet är konstruerat för att transportera elenergi med frekvensen på 50 Hz mellan en generator och en last. När olika typer av modern elektronik ansluts till elnätet så bidrar dessa till högfrekventa signaler som adderas till 50 Hz komponenten som brus. Detta brus är ett problem för elnätsbolagen som tar emot elkvalitérelaterade klagomål. Ett ytterligare problem är den låga impedans som skapas på elnätet när laster med låg impedans kopplas in. Detta gör det svårt att kommunicera över elnätet på ett effektivt sätt.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

I ett audionomperspektiv gjordes en litteraturstudie av transponering av frekvenser som teknik i hörapparater. Relevant information från vetenskapliga artiklar valdes för att beskriva när det kan vara aktuellt med denna anpassning och vilka ljudsituationer som kan förbättras. Vid frekvenstransponering flyttas inkommande frekvenser från ett frekvensområde till ett annat frekvensområde vid utsignal. Flera tidigare studier har gjorts med olika anpassningar av denna teknik och de flesta av dem visade på problematik, t ex ett alltför onaturligt ljud. Senare studier visade på att tekniken kan passa för personer med svåra diskantnedsättningar där förstärkning inte räcker till, men att det var viktigt att anpassa tekniken individuellt och att träna på användandet.

SammanfattningFöretaget Infinigear AB driver i samarbete med KTH ett utvecklingsprojekt med inriktning mot en steglös växellåda för tyngre fordon. En viktig komponent i växellådan är en koppling som används till växellådans momentöverförande kedjehjul. I ett tidigare studentprojekt har en prototyp av kopplingen konstruerats för att klara av i- och urkoppling med 50 Hz och momentet 250 Nm. Under studentprojektet testades kopplingen för det statiska momentet med lyckat resultat. Däremot utfördes inga prover med högre frekvenser vilket är syftet med detta examensarbete.

SammanfattningFöretaget Infinigear AB driver i samarbete med KTH ett utvecklingsprojekt med inriktning mot en steglös växellåda för tyngre fordon. En viktig komponent i växellådan är en koppling som används till växellådans momentöverförande kedjehjul. I ett tidigare studentprojekt har en prototyp av kopplingen konstruerats för att klara av i- och urkoppling med 50 Hz och momentet 250 Nm. Under studentprojektet testades kopplingen för det statiska momentet med lyckat resultat. Däremot utfördes inga prover med högre frekvenser vilket är syftet med detta examensarbete.

Timing innebär att bedöma tid och reglera sitt beteende tidsmässigt. Precision i timing påverkas bland annat av sensorisk feedback, men det är inte känt om starkare feedback ökar precisionen. Femton män och fem kvinnor genomförde en synkroniserings- och produktions-uppgift där feedbackljuden under produktionen förekom i fem ljudstyrkenivåer (65-105 dB i 10 dB steg) och två frekvenser (120 & 4200 Hz). Jag fann en signifikant interaktionseffekt mellan ljudnivå och frekvens. Även signifikanta skillnader i hur man skattade ljuden och skillnader i hur män och kvinnor skattade påträffades.

Denna rapport presenterar en metod som möjliggör bestämning av bredbandiga signalers infallsvinklar. Studien är gjord i Matlab där infallande signaler samplades med ett antal sensorer utplacerade ekvidistant på en rätlinje. Den samplade informationen viktades sedan med konstanter framtagna med en konvex optimeringsrutin för att bilda en vinkelberoende utsignal.Rutinerna testades för insignaler med ett få antal frekvenser och gav för alla testade insgnaler en mycket bra bestämmning av infallsvinklen. Studien visar även att det är möjligt att göra systemet mer robust mot störningar i sensorernas positioner genom att ställa kriterier på den konvexa optimerings rutinen..

En frekvensresponskurva i användargränssnittet är vanligt förekommande i moderna digitala equalizers. Dess möjlighet att genom den grafiska feedbacken påverka själva användandet av equalizern undersöks här genom att låta en testgrupp genomföra ett antal filtreringar både med och utan kurvan, varpå de individuella skillnaderna analyseras. Det funna resultatet är signifikant och visar att man tenderar att lägga sina frekvenser högre upp och använda bredare bandbredder när man inte ser denna kurva. Det visas också tecken på att det finns svårigheter i att veta vad man gör när man ställer in bandbredd då man inte ser kurvan. Vad gäller gain finns inget signifikant resultat, men det finns fingervisningar till att man i vissa fall även lutar åt att kunna använda högregainvärden..

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva resonanser mellan 20 Hz och 200 Hz, såväl teoretiskt som genom mätningar, i studion vid avdelningen för Ljud & Vibrationer vid Luleå Tekniska Universitet. Den variabla Helmholtzabsorbenten Varitune V-4 undersöktes med avseende på dess öppningsstorlek i förhållande till resonansfrekvens inne i resonatorns volym. Studion är utrustad med nio stycken variabla Varitune V-4 absorbenter för låga frekvenser. Detta gjordes i syfte att föreslå den kombination av öppningsstorlekar vilken resulterar i störst dämpning av problemresonanser rummet. Resultaten visar på svårigheter att bevisa effekten av den lågfrekventa dämpningen i rummet, utom för resonans mellan tak och golv..